Wrote my first thing in 1991.
Have been doing it steady since 2003.
Started this blog in 2006.
Saturday, June 30, 2007
One Last Wish
please, don't read this if you can't handle it.
I don't want to be responsible for a self suicide.
Promise me.
One Last Wish
It was a late winter night, everyone in that house was sleeping,
but in one window, a candle was burning.
If you could look through that window, you'd see a little girl,
sitting in her bed, softly crying.
She cried because the one she loved, had gone behind her back,
cheating with someone he thought was better than her.
In her hand she held a letter, she had written for her friends
and in the other hand, she held her fathers gun.
And the words in the letter, she had written, sounded like this.
Chorus
When you find me, please don't try to wake me up.
Cause I wont respond, to anything you try to do.
Though I have one last wish, that I beg you to do.
Please tell my loved one, that I still adore her.
I can still recall that morning, when her parents found her lying there,
wrapped in sheets, that had been coloured dark red.
And her fathers gun laid by her side, resting in her stretched-out hand,
And I can still hear the telephone, echoing in the dark,
the voice of her mother, telling me to get there right now.
The sight of her lifeless body, lying helpless in the bed,
and the letter, lying by her side.
(bridge)
chorus
Lyrics: Kim H
Music: Kim H
2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
ÅÄÖH. Snacka om uttrycktsfull text! Jag blev alldeles kall inombords. :/ Skitbra! (Stum) <3
ReplyDeletejoline (höll på skrev "jolene" först)
ReplyDeletedu är inte den enda, det har hänt EN gång före denna att en text jag skrivit har skrämt skiten ur mig.
De bästa texterna är alltid de som man känner sig som mest connected med, och hur tragiskt det än är, så känner jag mig connected med denna och jag tror du gör det också.
ReplyDeleteNär jag mådde som sämst förut skrev jag mycket dikter osv och jag kunde inte visa dem för nån av mina vänner för då stirrade de bara på mig som om jag var det mest läskiga de sett. Det var lite tråkigt, men det är skönt att jag hade orden till hjälp och att jag mår bättre idag.
Men jag vet vad du menar, verkligen!
Och angående mitt namn, ta en titt i min bilddagbok http.//twistandshout1.bilddagboken.se datum 20/6! :D
ett tips: ta en till titt i min blogg :D
ReplyDeletetrodde aldrig jag skulle säga detta om denna texten, men den är verklighetsbaserad, fast det var inte min vän förstås. Läste om henne i en artikel för länge sen.
ReplyDeleteAlltid skönt att kunna skriva när rösten sviker.
Är glad över att du mår bättre :-)
Är förresten glad att vi träffades, även om det bara är via bloggarna.
Mh. Tråkigt nog, men alltför många människor känner så idag.. Att unga människor idag uppmuntrar varandra att göra det ena vidrigt sjukare än det andra bara för att utmärkas osv.. Usch!
ReplyDeleteMen det är väl så, att man oftast baserar saker på hänt en själv, eller som man sett hända någon annan.. Det är nog mest bara sci-fi, fantasy osv som är mer påhitt än verkligt. :)
Det tycker jag med. Jag beundrar dig!
mm, känns jobbigt sånt där. Just när man vet att de är kapabla till att göra det :/
ReplyDeleteHåller med, dessutom känns det mer personligt att köra nåt verklighetsbaserat, då kan man ur sin egen synvinkel, utan att det känns alltför påhittat.
Tack vad du är snäll :)
Jaa. Usch! Världen är lite läskig faktiskt.
ReplyDeleteMm! Jag tror absolut att det blir bättre då. :) Jag kommer i alla fall att fortsätta så!
Hih. Kram!